Hoppa till innehållet
Spökhistoria4 minPassar 5–7 årSagor om djurSagor om drakar2026-03-27

Lilla Puff och den Fnittrande Grottdimman

Det var en sen och stjärnklar kväll. Den lilla hunden Hugo var ute på en kvällspromenad. Hugo hade mjuka öron och en svans som alltid viftade. Solen hade gått ner bakom de stora bergen. Himlen var mörkblå som blåbärssaft.

Plötsligt hörde Hugo ett ljud. "Swoosh!" lät det. Sedan hördes ett litet "Hihi!". Ljudet kom från den stora grottan vid skogens kant. Grottans öppning såg ut som en stor, svart mun.

Hugo stannade. Hans nos darrade lite. Han var en modig hund, men grottor kan vara lite kusliga. Ur grottan kom en tunn, silvrig dimma. Dimman dansade mellan träden. Den såg ut som små genomskinliga spöken som tog skutt i luften.

"Vem är där?" skällde Hugo försiktigt. "Vov?"

Från mörkret i grottan kom ett svar. "Puff! Puff sa det!" Ett litet moln av rosa rök ringlade ut. Det luktade inte rök, det luktade faktiskt jordgubbsglass.

Hugo gick närmare. Steg för steg. Tass för tass. Marken var täckt av mjuk mossa. Inne i grottan glimmade det. Det var som om tusen små stjärnor satt fast på väggarna.

Där inne satt någon. Det var ingen jättestor varelse. Det var en liten, rund drake. Draken var lila med prickar som lyste i mörkret. Han hade små vingar som såg ut som fladdermusvingar, fast mjukare.

"Hej," sa draken och fnissade. "Jag heter Puff. Vill du leka tittut?"

Hugo viftade på svansen så hårt att hela kroppen skakade. "Vov! Ja!"

Puff drog ner ett lakan av dimma framför sitt ansikte. "Var är jag?" frågade han med en pipig röst. Hugo sprang fram och drog i dimman med tänderna. "Där är du!" nafsade Hugo glatt.

De lekte länge i grottan. Puff kunde spruta små gnistor som såg ut som guldregn. Grottan var inte alls läskig längre. Den var varm och mysig. Väggarna var täckta av självlysande svampar som gav ett mjukt sken.

"Jag trodde du var ett läskigt spöke," erkände Hugo och lade sig ner på den mjuka sanden.

Puff skrattade så han studsade. "Nej då! Jag är bara en sömntuta som gillar att busa innan jag ska sova."

Puff rullade ihop sig som en liten boll. Han lade sitt huvud på Hugos mjuka rygg. Hugo kände sig trygg och varm. Den silvriga dimman la sig som ett täcke över dem båda.

Ute i skogen lyste månen. Ugglan hoade tyst i träden. Men inne i den glittrande grottan snarkade en liten hund och en liten drake ikapp. De var inte rädda för mörkret, för de hade hittat en ny vän i den fnittrande dimman. Allt var alldeles lugnt och stilla. Snipp, snapp, snut, så var sagan slut.

Sagopelatset använder AI som stöd för berättelser, bilder och uppläsningar. Välj tillsammans vilken saga som passar barnet. Så skapas berättelserna.

Fler spökhistorier för barn