Benny Benlös och den studsande skenbenet
Det var en gång ett litet skelett som hette Benny. Benny var inte alls läskig. Han var vit som socker och blank som en nyputsad tallrik. Benny bodde i en mysig källare under ett gammalt bibliotek. Han älskade att dansa när månen lyste in genom det lilla fönstret.
En kväll dansade Benny en extra vild dans. Han hoppade och snurrade. Plötsligt sa det: "Klick-klack-plojs!"
Benny tittade ner. Oj då! Hans vänstra underben var borta. Det hade lossnat och studsat i väg. Nu stod Benny och vickade på ett ben. Han såg ut som en blek flamingo.
– Kära nån, sa Benny och kliade sig på skallen. Vart tog mitt ben vägen?
Han började hoppa framåt. Hopp, hopp, hopp. Det lät som när man tappar en träsked på golvet. Han letade under den gamla soffan. Där fanns bara dammråttor och en borttappad vante. Han letade bakom den stora bokhyllan. Där fanns bara en gammal spindel som stickade en tröja.
Benny gick ut i trädgården. Gräset kittlade hans tår. Plötsligt såg han något som lyste grönt i buskarna. Det var Lisa Lysmask.
– Hej Lisa, har du sett ett ben? frågade Benny. Mitt ben gillar att dansa själv ibland.
Lisa lyste upp sin lilla lampa. – Jag hörde något som prasslade vid den gamla eken, svarade hon med en pipig röst. Följ efter mitt ljus!

De hoppade fram till den stora eken. Där, mitt i en hög med mjuka löv, stack det ut något vitt. Det var skelettbenet! Men det var inte ensamt. En liten igelkott som hette Ivar använde benet som en rullbräda. Ivar tyckte att det var det roligaste han någonsin gjort.
– Förlåt Ivar, men jag behöver min rullbräda för att kunna gå, sa Benny och log sitt allra bredaste leende.
Ivar fnissade och lämnade tillbaka benet. Benny satte tillbaka benet med ett litet "klick". Det passade perfekt. Nu var han hel igen!
Som tack bjöd Benny in Lisa och Ivar på nattfika. De åt knäckebröd som knastrade precis lika härligt som Bennys knän. Sedan dansade de tillsammans i månskenet, men den här gången höll Benny lite extra hårt i sina ben. Han var det lyckligaste lilla skelettet i hela världen. Natten var inte alls läskig, den var bara full av vänner och magi.
Sagopelatset använder AI som stöd för berättelser, bilder och uppläsningar. Välj tillsammans vilken saga som passar barnet. Så skapas berättelserna.
