Hoppa till innehållet
Spökhistoria5 minPassar 5–7 årSnälla spökhistorier2026-04-29

Nicko Nalle och den Skojiga Silverglimten

Det var en mörk och mysig kväll hos Nicko Nalle. Nicko var en liten nalle med runda öron och en nos som doftade kanel. Han bodde i ett litet hus vid skogens kant. Utanför fönstret dansade regnet mot rutan. Plipp, plopp, lät det. Det kändes lite spännande i magen.

Nicko bestämde sig för att städa på vinden. Det fanns många spännande saker där. Gamla hattar, en trasig trumpet och en stor, tung trälåda. Nicko lyfte på locket. Lådan gnisslade. Iiiii-aaa! hördes det.

Längst ner i lådan låg något runt. Det var en spegel. Men det var ingen vanlig spegel. Ramen var gjord av silver som glittrade som små stjärnor. Nicko tittade in i glaset. Han såg inte bara sin egen lilla nos. Bakom honom i spegeln syntes en värld som var helt rosa och lila.

Plötsligt såg Nicko något mer. En liten, vit figur dök upp i spegeln. Den såg ut som ett litet lakan med stora, snälla ögon. – Hej! sade den lilla figuren och vinkade. Nicko hoppade till av förvåning. Hans lilla svans darrade lite. – Är du ett spöke? frågade Nicko med en viskning. – Ja, jag heter Spöket Spurt, svarade figuren. Jag bor i Silverglimten. Vill du komma in och leka?

Spurt sträckte ut en mjuk hand genom glaset. Den såg ut som ett lätt bomullsmoln. Nicko tvekade bara en liten stund. Han tog tag i handen. Den kändes varm och len.

Vips! Nicko sögs in i spegeln. Det kändes som att åka rutschkana genom en mjuk marshmallow. Allt omkring honom var fluffigt. Träden var gjorda av sockervadd och marken kändes som en jättemjuk kudde.

– Här finns inget att vara rädd för, sade Spurt. I min värld är allt mjukt. De började leka tafatt. När Nicko sprang studsade han högt upp i luften. Boing! lät det när han landade på de lila grässtråna. De hittade en sjö som bestod av varm saft. Små spökfiskar simmade runt och sprutade glada bubblor.

– Titta! ropade Spurt och pekade på en kulle. Där uppe stod ett litet slott byggt av kex. Spurt och Nicko sprang dit upp. Inuti slottet fanns det små spökvänner som spelade på flöjter gjorda av lakrits. Musiken lät som ett snällt litet skratt. Nicko dansade så att hans nalleöron viftade.

Det dundrade till lite i spegelvärlden. Det var ljudet av Nickos klocka hemma på vinden. Klockan slog nio. Det var dags att sova. – Jag måste gå hem nu, sade Nicko lite sorgset. – Det gör inget, sade Spurt. Spegeln finns kvar här. Du kan hälsa på när du vill.

Spurt hjälpte Nicko tillbaka genom spegelglaset. Nicko landade mjukt på det dammiga vindsgolvet. Han tittade in i spegeln en sista gång. Där inne stod Spurt och blåste en liten glittrig puss.

Nicko bar ner spegeln till sitt sovrum. Han hängde den på väggen precis bredvid sängen. Nu visste han att han aldrig skulle vara mörkrädd igen. Om det prasslade i hörnet var det bara en ny vän som ville leka. Nicko kröp ner under sitt täcke, kramade sin egen mjuka mage och somnade med ett leende. Silverglimten vaktade honom hela natten.

Sagopelatset använder AI som stöd för berättelser, bilder och uppläsningar. Välj tillsammans vilken saga som passar barnet. Så skapas berättelserna.

Fler spökhistorier för barn